Annonsplats
...ett forskarsamhälle som jagar citeringar snarare än antar stora samhällsutmaningar
Företrädare för Ingenjörsvetenskapsakademins projekt Agenda för forskning är oroliga för att fel styrmedel ska användas för att fördela pengar till forskning. I Svenska Dagbladet.
19/5 2012
Akademiska forskare i Sverige tar i snitt 100 europapatent per år. Mer än vart femte tas av en forskare från Lund. Det visar en rapport som publicerats i tidskriften Ekonomisk Debatt.
Enligt rapporten är det de gamla lärosätena som är bäst på patentering – medan de nya högskolorna och universiteten får förhållandevis mest pengar till sina innovationskontor. Men den jämförelsen är inte rättvisande, tycker Lars Malmbom, innovationsrådgivare på Mittuniversitetet.
– Patent är inte allt.
30 procent fler lågenergilampor ska återvinnas i år jämfört med förra året. Det lovar nu elektronik- och avfallsbranschen tillsammans med kommunerna.
Bättre insamlingssystem och massiv informationskampanj ska minska kvicksilverutsläppen från lågenergilampor som inte tas om hand som de ska.
– Jag kommer att hårdbevaka det, säger miljöminister Lena Ek.
Sverige skulle kunna argumentera mot EUs datalagringsdirektiv. Det framgår av en promemoria från riksdagens utredningstjänst.
Enligt promemorian kan Sverige hävda att EU inte får inskränka den svenska meddelarfriheten. Enligt grundlagen har människor rätt att kontakta medier anonymt, och utan att bli efterforskade av myndigheter.
Riksdagen föreslår att datalagringsdirektivet ska börja gälla i Sverige den första maj.
– Det är fullständigt orealistiskt, säger IT- & telekomföretagens Nils Weidstam.
EU-kommissionen bjöd i december in medlemsländerna till samråd om de "allvarliga tillkortakommanden" som konstaterats i datalagringsdirektivet – det direktiv som säger att alla EU-medborgares telefonsamtal och nätkommunikation ska registreras, och som just nu är på väg att bli svensk lag.
Men den svenska regeringen har inte lämnat några synpunkter. Och justitieminister Beatrice Ask vill inte uttala sig om hur regeringen ser på omgörningen av datalagringen.
Det system som skulle ge extra skjuts åt förnyelsebar el ger idag bara hälften så mycket pengar som för två år sedan. Priset på de så kallade elcertifikaten har sjunkit – eftersom fler än väntat satsat, framför allt på vindel.
Örjan Hedblom på Svensk vindkraftförening fruktar att det blir ett bakslag för utbyggnaden, när de ekonomiska kalkylerna inte längre går ihop.
– Det blir kris i branschen om de låga priserna håller i sig, säger han.